Min empiriska studie grundar sig på intervjuer av 9 kvinnor mellan 17 och 46 år som själva sett sig som ?duktiga flickor?. Syftet har varit att öka kunskapen om duktiga flickors upplevelse av sin skoltid. Jag har använt mig av enskilda kvalitativa intervjuer som har bandats, transkriberats och kodats för att sedan kategoriserats. Litteraturen jag läst kring ämnet visar att det i första hand är läraren som ställer höga krav på enskilda elever och frambringar rollen som duktig flicka.

De flesta som lämnar grundskolan väljer ett gymnasieprogram i fortsättningen. En liten andel av dem väljer Industriprogrammet. Anledningen att jag har valt att skriva om problemen som IP har med att attrahera flera duktiga och motiverade elever är att belysa den oro som vi yrkeslärare på Gislaveds Gymnasium liksom företagarna känner när det gäller brist på kompetent personal. Signalerna som vi får pekar på att företagen går till mötes en framtid som kan innebära minskad tillgång till utbildad arbetskraft. Svårigheterna att få flera Duktiga elever att söka IP återspeglas i bristen på duktiga yrkesutövare inom områden som plåt och svets, verktygsmakeri och övriga hantverksyrken.

Mitt arbete undersöker hur tysta, duktiga flickor upplever sig själva i klassrummet och varför de, enligt sig själva, är så tysta. Jag har även tittat på hur de upplever klassrumssituationen. Jag har dels tagit reda på hur fenomenet tysta, duktiga flickor behandlas i litteraturen och dessutom genomfört en undersökning där jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tio flickor från skolår fem till år åtta och som enligt deras lärare har passat in på kriterierna för tysta, duktiga flickor. Undersökningen visade på två huvudorsaker till varför tjejerna var så tysta i klassrummet.

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rätt att mötas på den nivå där de befinner sig. Detta ses som självklart då det gäller de elever som ännu inte uppnått målen. Vi anser att även högpresterande elever är i behov av särskilt stöd om än på ett annat sätt. Vi ville därför, genom en kvalitativ metod, ta reda på hur lärare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i år ett. Vi har även för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lärare i år ett ser med att stimulera högpresterande elever.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekräftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie är att belysa lärares syn på de Duktiga eleverna i skolan. Studien kommer även att beröra lärarnas syn på sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i ämnet. För att uppnå syftet med studien så genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare på två olika skolor.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekräftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie är att belysa lärares syn på de Duktiga eleverna i skolan. Studien kommer även att beröra lärarnas syn på sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i ämnet. För att uppnå syftet med studien så genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare på två olika skolor.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur det förhåller sig  med motivationen inom några ämnen hos elever som går på elprogrammet på en skola i Stockholmsregionen. Undersökningen baseras på en enkätstudie av 67 elever i årskurs ett till tre och en intervjustudie av fyra elever. Den kvalitativa studien genomfördes med strukturerade intervjuer medan den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av Internetenkäter. Undersökningens resultat visar att eleverna tycker det är avgörande för motivationen att lärarna är duktiga och engagerade, samt att det är en praktisk utbildning. Vidare framkommer att krav och förväntningar från föräldrar, lärare och praktikplats har stor betydelse för elevernas prestationer.

De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fått stimulerande undervisning på en för dem relevant nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmärksammas och stimuleras då de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lärare för att få en bild av detta. Resultatet från dessa intervjuer visade, tvärtemot vad tidigare forskning säger, på en bild av lärare som var positivt inställda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig måsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser.

Det ingår i lärarens uppdrag att anpassa undervisningen så att skolan blir ?en skola för alla?, där samtliga elevers utveckling främjas. Syftet med denna studie var att beskriva lärares uppfattningar om begåvade elevers motivation till skolan och lärande. Rapporten riktar sig mot grundskolans tidigare år. Enligt den studerade litteraturen har begåvade elever behov av att få individuellt anpassad undervisning för att bli stimulerade och motiverade.

Syftet med arbetet var att undersöka hur elever i de lägre årskurserna upplevde sin självkänsla i klassrummet samt hur självkänslan hos eleverna skiljde sig i olika åldrar. Syftet var också att undersöka hur elever gav uttryck för sin självkänsla i klassrummet.Tre olika metoder har använts i undersökningen; observationer, enkätundersökning samt intervjuer. Samtliga undersökningsmetoder har förberetts, genomförts samt analyserats av ansvarig person för undersökningen Undersökningen har utgått ifrån de forskningsetiska principerna; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet utifrån Vetenskapsrådets Forskningsetiska Principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.Resultatet från undersökningen visar på att de flesta elever upplever sin självkänsla i skolan som ganska stark, där fler än hälften av eleverna har en upplevd självkänsla över medel. Undersökningen har trots detta visat på att knappt hälften av eleverna upplever sig ha lägre framgång i skolan än vad de eftersträvar ambitionsmässigt att vilja uppnå. Men vi finner även att ungefär en fjärdedel av eleverna upplevde sig ha högre framgång i skolan än vad de eftersträvar ambitionsmässigt att vilja uppnå.

Denna undersökning behandlar idrottslärares uppfattningar om inkluderande undervisning. Det ingår också en redogörelse för hur idrottslärare anpassar undervisningen för att möta alla inom olika elevgrupper. Vi ställer oss exempelvis frågan: vilka möjligheter och hinder uppfattar idrottslärare med inkluderande undervisning?Undersökningen har kvalitativ ansats där intervjuer med sju idrottslärare används som utgångspunkt för metod. Det framgår av vårt resultat att, enligt lärarna, kan inkludering översättas som alla elevers lika rätt att delta i idrottsundervisningen.

Syftet med denna studie har varit att ge underlag till att utveckla pedagogiken kring att arbeta med högt presterande musikelever i heterogena elevgrupper på högstadiet. I studien har jag intervjuat tre musiklärare på olika högstadieskolor i landet, för att genom tolkning och analys av deras svar i min slutsats försökt se handlingsmönster och effekter av deras undervisning.Resultatet visade att två av lärarna använde sig mer av sin improvisationsförmåga i klassrummet, än av att planera för den heterogena grupp de skulle möta. Den tredje läraren planerade mer i detalj för att möta högt presterande elever. Metoderna som lärarna använde sig av i klassrummet var dels att hitta svårare musikaliska utmaningar för dessa elever, men också metoden att använda nämnda elever som hjälplärare. Resultatet visade också att högt presterande elever får mindre lärartid än andra, och att dessa elever ofta övar och spelar vid sidan av grundskolan.I diskussionen har jag analyserat resultatet och dragit slutsatserna att lärare i sin planering bör möta de utmaningar som högt presterande elever behöver i musik, och att också ge tid till detta i sin planering.

Syftet med denna studie är att i grundskolans årskurs nio undersöka hur lärare upplever och bemöter elever med särskilda matematikförmågor i matematikundervisningen. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lärare som undervisar i år nio. Studien knyter teoretiskt an till konstruktivistisk- och sociokulturell lärandeteori. Resultatet som framkom i studien visar på att lärarna uppfattar att elever med särskilda matematikförmågor skiljer sig åt sinsemellan, men att två typer av Duktiga elever ändå kan urskiljas i deras berättelser; den mekaniske räknaren och den logiske tänkaren. Den logiske tänkaren betraktades dock som mer kvalificerad än den mekaniske räknaren.

Internationell forskning visar att svenska elever presterar sämre i matematik i jämförelse med genomsnittet av elever i andra länder, där en förklaring tycks vara att eleverna inte har en full förståelse för begreppet lika med vid ekvationslösning. En annan förklaringsmodell kan vara att elevers resonemang tenderar att vara imitativa istället för baserade på matematisk grund. Kreativa resonemang däremot, som behövs för att skapa duktiga problemlösare, kräver att eleven verkligen använder den matematiska grunden. Denna studie undersöker elevers matematiska resonemang vid lösning av problem baserade på begreppet lika med. Elever i årskurs 2 har genom kvalitativ metod studerats med hjälp av videoobservationer när de enskilt i en laborationsliknande situation löst problemuppgifter om lika med.

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på hur skolan bemöter de matematiskt begåvade eleverna. Utifrån detta syfte har två frågeställningar uppställts: Vad gör lärarna för att stimulera de begåvade eleverna? Anser sig lärarna ha tillräckliga resurser för att kunna tillgodose de begåvade elevernas behov? En kvalitativ intervjuundersökning med samtliga matematiklärare på en 7-9-skola har genomförts. På skolan har man nivåindelat eleverna genom att göra tre grupper av halva årskurser. Härigenom har även de duktiga grupperna kommit att innehålla elever som behöver mycket hjälp och undervisningsnivån är därför inte så hög.